Kort möte med: Elisabeth Kamél – ny redaktör för handboken Projektledning

Elisabeth Kamél

Elisabeth Kamél är certifierad projektledare och har arbetat med projektledning i 15 år. Hon är också ny redaktör för handboken Projektledning, och hon ser fram emot att få bjuda på, och själv ta del av, spännande artiklar med berättelser av såväl praktik som beskrivning av ny forskning.

Vem är du?
– En av mina chefer beskrev mig så här en gång:
Elisabet är ”the model of a project manager”. Hon menade att jag inte bara kallar mig projektledare utan också anstränger mig för att agera och bete mig som en projektledare kan förväntas göra. Självklart är jag både stolt och glad över ett sådant omdöme.

Min yrkeserfarenhet som konsult och projektledare spänner över många branscher, från vård och service till administration inom import, bank och finans till verkstadsindustri och EU-projekt med koppling till glesbygd och utbildning.

Som ny redaktör, hur känner du för konceptet med Bonnier Ledarskapshandböcker?
– Det här verktyget är både spännande och intressant. Att successivt fylla på och byta ut artiklar gör innehållet ständigt aktuellt och uppdaterat. Det är alltid kul att få veta mer om de akademiska perspektiven och jag ser fram emot att få fler praktiker att berätta om sina erfarenheter, så att ännu fler får ta del av best practice inom projektledning.

När och hur uppkom intresset för ditt område?
– Mitt första projekt var speciellt eftersom projektet berörde alla som ägde aktier i börsnoterade bolag, vi tog helt enkelt bort de fysiska aktiebreven. I detta var mitt uppdrag att utbilda personal inom banker och fondhandel i det system som hanterade emissioner. Jag hade två goda förebilder som projektledare och jag tyckte att det här var ett jobb som passade mig. Jag skaffade mig en fil kand i systemvetenskap, med biämnet pedagogik. Pedagogiken har jag användning för i många sammanhang som projektledare, men också som lärare i projektledning. Projektledning är verkligen det roligaste området att jobba med!

Vilken är skillnaden på en certifierad och en icke certifierad projektledare?
– På ett stort företag som jag arbetat med räknade man vid ett tillfälle till nästan 300 projektledare, vilket var nära hälften av alla anställda. Av dessa 300 personer tror jag det var ett fåtal som verkligen agerade som projektledare fullt ut. En projektledare ska enligt SIS definition ansvara för att planera, organisera, styra, följa upp och rapportera allt som rör projektet till de som definierats som intressenter.

Jag möter ofta kursdeltagare där företagen de arbetar på definierat projektledarrollen på ett annat sätt än vad SIS gör. Det har vid närmare diskussion visat sig att den som kallar sig projektledare aldrig leder några människor, att rollen de hade var att koordinera och ställa samman ett resultat utan att per definition leda människorna som tog fram resultatet. Eller så agerar de beställare in i sin egen organisation som exempelvis kundansvarig och kallar sig projektledare.

En certifierad projektledare, enligt IPMA, har svarat på frågor kring sina projekt där de fått visa hur de lett projektmedlemmar, vilka erfarenheter de har fått och vilka utmaningar de har mött som projektledare. Själva certifieringsprocessen sätter i de flesta fall igång en systematisk reflektion över ledarutmaningar som utvecklar projektledaren i dennes ledarskap. Om man inte tidigare varit medveten om beteendets betydelse för projektledarskapet så blir man det under certifieringsprocessen.

Vad är det viktigaste att tänka på när man går in i ett projekt?
– Att fundera på om projektet verkar rimligt, i fråga om tid, omfattning, kostnad och lösning. Och även om du är rätt person att driva just detta projekt. Har du de resurser som krävs eller kan du med lite stöd bli den rätte? Om du inte tror på projektet ska du inte ta uppdraget.

Som beställare bör man ta sig en extra funderare på om man verkligen ska driva den här uppgiften i projektform. Det finns en tendens att slentrianmässigt driva arbete i projektform, kanske för att man tror att man får snabbare resultat eller så är det bara för att det är ”hett” att driva projekt.

Har du några tips hur man kan utveckla sitt ledarskap?
– Mitt bästa tips är att skriva dagbok om hur du upplever och tolkar händelser som du är del av som projektledare. Det absolut bästa sättet är att reflektera systematiskt.

Gör så här:
Beskriv vad det var som hände. Vad gjorde du? Vad gjorde den andra parten/parterna? Hur uppfattade du det som hände? Går det att tolka på något annat sätt? Vad har du lärt dig av det som hände? Hur kommer det att påverka dig i en liknande framtida situation? Fråga gärna efter feedback från den du mötte, hur den personen upplevde det som hände.
När man beskriver utmaningar som man möter som projektledare på det här sättet får man distans till det som hänt och att skriva leder också till att man ser saken i annat perspektiv, ofta lite klarare än innan.

Fakta:
Elisabeth Kamél driver företaget Projektkliniken, som levererar åtgärdspaket till våra kunder så att de lyckas bättre med sina projekt. Tjänsterna leder till ökad produktivitet och bättre träffsäkerhet i projektleveranserna. Hon samarbetar även med andra IPMA-certifierade projektledare.
Elisabeth är certifierad enligt International Project Management Association (IPMA) på B-nivå och assessor inom IPMA vilket innebär att hon bedömer kandidater som vill certifiera sig.