Krönika: Visst kan vi bättre!
Om behovet av flexibel styrning i en turbulent värld
Det är lätt att bli nedstämd när man tänker på ekonomin nuförtiden. Visserligen klarar sig Sveriges ekonomi relativt sett bra, men vi har allvarliga kriser i såväl Sydeuropa som Nordamerika som påverkar oss. På företagsnivå har ett gammalt svenskt flaggskepp som SAAB (åtminstone bildelen) gått i konkurs och tittar man på börsens utveckling de senaste 10-12 åren blir man knappast gladare.
Visste ni att Stockholmsbörsen steg med ca 1 150 % på 80-talet, ca 350 % på 90-talet och ca 0 (noll) % på 00-talet? På den offentliga sidan framstår det som att denna har allt svårare att klara av sina kärnuppgifter som vård, skola och omsorg på ett bra sätt, trots att de offentliga utgifterna i Sverige fortsätter att ligga på internationellt sett mycket höga nivåer. Samtidigt har vi nya privata alternativ där vissa, som Carema, uppenbart missköter sig. Det är som sagt lätt att bli nedstämd …
Tanken med denna krönika var att slå an en positiv ton, vilket speglar sig i rubriken. Ekonomi är faktiskt enormt spännande och jag är helt övertygad om att vi kan mycket bättre än så här! Men för att komma dit behöver vi ändå fundera lite mer på vad det är som möjligen inte fungerar så bra idag, så jag måste nog fortsätta vara lite nedstämd ett tag till. Vilka de grundläggande problemen i ekonomin är idag beror dock på vem man frågar. En nationalekonom har troligen ett annat svar än en företagsledare, som har ett annat svar än en politiker, som har ett annat svar än en taxichaufför.
Finanskris och bonussystem
Själv håller jag på med ekonomi- och verksamhetsstyrning, vilket gör att jag kanske tenderar att finna många av problemen där. Visste ni till exempel att finanskrisen i USA åtminstone till viss del orsakades/förvärrades av de bonussystem som många lånemäklare hade? Dessa var nämligen utformade på ett sådant sätt att ju mindre sannolikhet att låntagaren kunde betala tillbaka lånet, ju mer tjänade lånemäklaren! Hur i hela friden det kunde vara så? Det är faktiskt inte så konstigt som det låter. Mäklarnas bonus grundades nämligen på den ränta som låntagaren beräknades få betala på lånet och kunder med lägre säkerhet fick betala högre ränta.
Olika effekter av prestationsbaserade belöningar
Just individuella, prestationsbaserade bonussystemen tror jag är ett stort problem i dagens företag. De kostar mycket pengar, de skapar en dom-och-vi-känsla i organisationer och paradoxalt nog kan de leda till att de som får dem gör ett sämre jobb! Det finns otaliga forskningsexperiment som visar att tillförandet av prestationsbaserade belöningar kan leda både till lägre (!!) motivation och till sämre prestationer. Nu börjar ni naturligtvis undra om jag skriver detta på fredagskvällen efter några öl, tre drinkar och ett par glas whisky! Men jag lovar, det är tisdag eftermiddag och det starkaste jag druckit idag var lättölen till raggmunken som jag åt till lunch! Det som faktiskt ofta händer vid införandet av belöningar är att man dels blir mindre kreativ, dels blir mindre motiverad av sig själv. Man tycker helt enkelt inte att det är lika roligt längre, nu gör man det för pengarna och inte så mycket av intresse eller för att det är en rolig utmaning längre. Ge en eldsjäl en fet bonus och risken är att elden falnar!
Motivation behöver inte kosta
Vi forskare kallar denna eld för inre motivation och den är ofta enormt viktig. På nätet hittar vi massor av exempel på detta. Utan att få ett öre betalt lägger folk ner massor av tid och energi på att skapa imponerande hemsidor om något specialintresse, skapa världsledande uppslagsböcker som Wikipedia eller skapa gratis nedladdningsbara programvaror som ofta är lika bra eller bättre än de kommersiella alternativen. Den goda nyheten är att den inre motivationen inte behöver kosta någonting! Se bara till att anställa intresserade medarbetare, ge dem en bra fast lön och utmanande arbetsuppgifter och resultatet kommer med stor sannolikhet att bli mycket bättre än med löjligt dyra bonussystem!
Rätt fokus i vår turbulenta omvärld
Ett annat problem som jag kan se i många av dagens organisationer är att det fokuseras för mycket på ägarna och deras krav, vilket alltför ofta leder till kortsiktigt beteenden. Vi skulle behöva föra över mycket av detta fokus till kunder och medarbetare! Det fokuseras för mycket på planering och standardisering, trots att omvärlden kanske är mer dynamisk och turbulent än någonsin tidigare. Vi skulle behöva fokusera på att bli mer anpassningsbara istället! Det fokuseras för mycket på granskning både av och i organisationer, trots att värdet av denna granskning är mycket osäker. Vi skulle behöva mer av förtroende istället för granskning!
Behov av en flexibel verksamhetsstyrning
Det jag menar att vi i många organisationer behöver är vad jag kallar en agil verksamhetsstyrning. Agil betyder rörlig eller flexibel och det är precis vad vi behöver vara i en turbulent och flexibel värld. Styrningen måste hjälpa organisationer att snabbt anpassa sig till nya förutsättningar, inte låsa fast den i stela hierarkier och byråkrati. Vad är det då som krävs för att åstadkomma en agil verksamhetsstyrning? Några viktiga aspekter, som jag redan nämnt, menar jag är följande:
Kundfokus. En agil styrning innebär att fokus är på omvärlden, snarare än internt, och då i synnerhet på kunderna, snarare än på ägarna. Att snabbt fånga upp signaler från omvärlden och föra in dessa i organisationen är alltmer kritiskt för framgång i en dynamisk värld. Bra kommunikationer med kunderna är en styrka.
Anpassningsförmåga. Att snabbt anpassa sig till omvärlden kräver en väl integrerad organisation, där chefer och medarbetare ser till helheten och har en god kommunikation med andra delar av organisationen. Ofta kräver detta paradoxalt nog en kontinuitet i organisationen där medarbetarna har hunnit lära sig organisationen och arbetat upp goda relationer med varandra.
Förtroende. För att chefer och medarbetare ska ta det ansvar som det innebär att kommunicera med varandra och anpassa sig till förändringar måste vi ge dem förtroende. Förtroende är en förutsättning för att medarbetarna ska agera självmant och snabbt, istället för att invänta order uppifrån eller hålla fast vid rigida regler.
Inre motivation. För att medarbetare ska ta detta ansvar krävs också att de har en inre motivation. För att stödja en inre motivation behöver vi intresserade medarbetare som blir väl behandlade och har ett stimulerande jobb. Det som ofta dödar den inre motivationen är individuella belöningssystem och en omfattande granskning av medarbetarna.
Den positiva nyheten är att detta är aspekter som vi traditionellt sett har varit mycket bra på i Sverige jämfört med omvärlden! Vi borde alltså stå mycket bättre rustade för att hantera en föränderlig värld och bedriva en agil styrning än flertalet andra länder. Men då gäller det att vi slår vakt om dessa kvalitéer och inte hemfaller åt för mycket ägarfokus, bonussystem, standardisering eller granskning!
Lycka till!
Göran Nilsson har arbetat med ekonomistyrning i näringslivet, doktorerat vid Handelshögskolan samt arbetar som lektor vid Uppsala universitet. Han leder också en erfarenhetsutbytesgrupp med praktiker vid IFL Networker, undervisar på FEI och sitter i Ekonomistyrningsforums advisory board. Göran intresserar sig bland annat för styrning med lean management, ägarstyrnings påverkan på verksamhetsstyrning samt belöningssystem.
Läs mer om handboken Ekonomistyrning.